Smitaren

Igår kväll så slet sig Lakrits från bandet som han satt fast i när han var ute. Dock tror jag att han har bitit av det för det var ändå ett ganska stadigt band. Men detta gjorde han iaf runt 20 igår och än så länge är han inte hemkommen. Helt otroligt vad orolig man kan bli. Han har både sele och koppel på sig så han kan ju fastna vart som helst och det är väl det som är mest oroande. Men förhoppningsvis så ålar han sig ur selen tillslut och försöker hitta hem när hungern blir för stark. Bara nu inte nån försöker mata honom... Saknar han så otroligt mycket och det känns på nått vis som att han inte kommer att komma hem igen.
Jaja, jag vet man inte ska tänka så, men det kan inte hjälpas.
Idag när vi gick hem från förskolan så gick jag ner mot vattnet vid furunäset för att leta, han hörs ju knappt heller när han jamar, men ingen rackarns katt... Så nu är det bara att vänta och se om nån ser han eller om han hittar hem själv.
Har aldrig haft en så go och mysig katt som Lakrits. Visst, nog kan Muffins vara mysig, men hon är mycket mer krävande på alla sätt istället.
Vill ha hem min Lakrits bumling... :(