Snälla nån ge mig ett jobb

Blir snart galen här hemma. Söker överallt, lämnar in ansökningar och ringer runt. Men ingen har nån plats för mig. Erbjuder mig ju för sjutton t om att jobba deltid, bara jag får ett jobb. Blir galen av att bara gå hemma, och det tär alldeles för mycket på själen att måsta vända på varenda krona. Vi har en enorm tur som har snälla föräldrar, men det känns inte bra att låna från dom hela tiden heller. Vi måste ju kunna få klara oss själv nån gång. Fattar inte att det ska vara så här hela, hela tiden... Stackars John säger jag bara, han får ta emot allt mitt gnäll, men han kan ju inte heller göra nått.
Är bara tur vi har lilleman som håller vårat humör uppe. Även om han testar det gode ordentligt nu också.

Men man får glädja sig med små saker som vi kan ta oss råd till, som minisim. Theo log och skrattade från att vi gick ned i vattnet tills vi kom in i duschen. Förutom när vi dök då, men där blev det också bättre mot slutet! Han älskar verkligen vatten!

Å vi älskar den ungen så otroligt mycket. Han är vårt allt!